Om ni kikar uppåt, ovanför rubriken på det här inlägget ser ni att jag lagt in undersidor med olika språk. Tanken är att informationen ska finnas tillgänlig där i så många språk som möjligt. Som den språkbegåvning jag är har jag lagt in den på svenska :P
Översätt gärna texten till de språk du kan och skicka in.
Meningen med den här bloggen och det här letandet är inte att hänga ut någon. Och det tycker jag inte att jag har gjort, mer än att jag publicerat bilderna på människor jag letar efter. Jag kommer inte publicera känslig information av något slag, jag vill bara att så många som möjligt ska få vetskap om vad det är jag gör, för (som jag säkert skrivit tidigare) ju fler människor som känner till mitt sökande och ser bilderna, desto större är chansen att någon känner igen honom (eller någon av de andra på bilderna).
Visar inlägg med etikett info. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett info. Visa alla inlägg
torsdag 20 maj 2010
måndag 17 maj 2010
the story
Under en resa till Italien (närmare bestämt Rom) 1978 förlorade en man vid namn Manuel sitt pass. En annan man, som jag inte vet namnet på, hittade (eller stal?) passet, antog Manuels identitet och reste till Sverige. Han är min pappa. I Stockholm träffade han min mamma och sökte så småningom uppehållstillstånd.
När hans avsökan avslogs bestämde han sig för att resa tillbaks till Italien. Till min mamma lämnade han en adress där hon skulle kunna nå honom (adressen leder till ett hotell), de två fotografier ni sett i ett tidigare inlägg och en guldkedja. Och mig då, uppenbarligen.
När min mamma upptäckte att hon var gravid försökte hon kontakta mannen hon lärt känna som Manuel. En faderskapsutredning startades men lades ner väldigt många år senare då man hade kört fast på alla håll och kanter. Det fastslogs att mannen som ägde passet; den riktiga Manuel, inte var samma man som min mamma hade levt med.
När jag var två år gammal hade min mamma flyttat hem till Dalarna, och hennes bror hade hyrt ut lägenheten de hade bott i. Min pappa ringde dit, och kvinnan som hyrde lägenheten då svarade. Jag vet inte vad som blev sagt, annat än att min mamma hade flyttat, men jag tänker ibland att hon kanske sade något till honom om mig. Jag tänker mig att han kanske finns någonstans i världen och faktiskt tänker på mig ibland, men inte kan nå mig. Och nu när jag själv har fått barn känns det viktigt att åtminstone försöka hitta på honom.
Hjälp mig hitta min pappa. Om du känner igen honom, eller någon annan på bilderna, skriv gärna till mig. Antingen här eller till min mail (babayaga@live.se) Hör gärna av dig med en översättning av den här texten. Med tanke på att han förmodligen inte finns i Sverige behöver jag nå ut till så många människor/länder som möjligt!
När hans avsökan avslogs bestämde han sig för att resa tillbaks till Italien. Till min mamma lämnade han en adress där hon skulle kunna nå honom (adressen leder till ett hotell), de två fotografier ni sett i ett tidigare inlägg och en guldkedja. Och mig då, uppenbarligen.
När min mamma upptäckte att hon var gravid försökte hon kontakta mannen hon lärt känna som Manuel. En faderskapsutredning startades men lades ner väldigt många år senare då man hade kört fast på alla håll och kanter. Det fastslogs att mannen som ägde passet; den riktiga Manuel, inte var samma man som min mamma hade levt med.
När jag var två år gammal hade min mamma flyttat hem till Dalarna, och hennes bror hade hyrt ut lägenheten de hade bott i. Min pappa ringde dit, och kvinnan som hyrde lägenheten då svarade. Jag vet inte vad som blev sagt, annat än att min mamma hade flyttat, men jag tänker ibland att hon kanske sade något till honom om mig. Jag tänker mig att han kanske finns någonstans i världen och faktiskt tänker på mig ibland, men inte kan nå mig. Och nu när jag själv har fått barn känns det viktigt att åtminstone försöka hitta på honom.
Hjälp mig hitta min pappa. Om du känner igen honom, eller någon annan på bilderna, skriv gärna till mig. Antingen här eller till min mail (babayaga@live.se) Hör gärna av dig med en översättning av den här texten. Med tanke på att han förmodligen inte finns i Sverige behöver jag nå ut till så många människor/länder som möjligt!
foton
Det här är alltså de enda bilderna jag har av min pappa. Jag har fått dem av min mamma, som fick dem av honom (om jag minns rätt), och människorna på bilderna är hans vänner.


Här är förstorade delar av fotografierna, min kära pappa alltså.
Det är främst honom jag vill ha tag på, men all information gällande vem som helst av personerna på bilderna är så klart intressant.
Alla bilderna går att förstora om du klickar.
om en början
Vi satt i hennes säng, och den tunna guldkedjan låg i hennes knutna hand. Men han är min morfar, sade hon. Min. Kära morfar.
Jag vet inte hur jag ska förklara för henne, hon är fyra år. Jag vet inte vem min pappa, hennes morfar, är. Jag har inget namn på honom, vet inte i vilken del av världen han bor. Jag har ingen aning om var jag ska börja för att hitta honom. Allt jag har är en tunn guldkedja han gav min mamma, och två fotografier. Ja, och en faderskapsutredning med papper jag inte förstår mig på.
Vi har bestämt att han bor i ett land med mycket sol. I ett hus. Han spelar gitarr. Och sjunger. Träffade han mig när jag var bebis, frågar hon, för jag kommer inte ihåg honom. Och jag får svara; nej, han har aldrig träffat dig, eller mig.
Jag får alltid höra att jag borde söka till Spårlöst försvunnen eller vad det där programmet på tv heter. Jag har sökt. Två gånger. Men jag antar att produktionsbolaget anser det vara för svårt, för omöjligt. Fast jag vet ju att det inte är det. Och det är därför jag har startat den här bloggen.
Jag tänker att ju fler människor som läser här, desto större är chansen att någon känner igen honom. Bara genom att läsa och sprida länken har du hjälpt till.
På den här bloggen kommer jag lägga upp foton, information och jag tar tacksamt emot all hjälp jag kan få med att förstå dokument, översätta texter, undersöka och så klart, sprida bloggen.
Jag vet inte hur jag ska förklara för henne, hon är fyra år. Jag vet inte vem min pappa, hennes morfar, är. Jag har inget namn på honom, vet inte i vilken del av världen han bor. Jag har ingen aning om var jag ska börja för att hitta honom. Allt jag har är en tunn guldkedja han gav min mamma, och två fotografier. Ja, och en faderskapsutredning med papper jag inte förstår mig på.
Vi har bestämt att han bor i ett land med mycket sol. I ett hus. Han spelar gitarr. Och sjunger. Träffade han mig när jag var bebis, frågar hon, för jag kommer inte ihåg honom. Och jag får svara; nej, han har aldrig träffat dig, eller mig.
Jag får alltid höra att jag borde söka till Spårlöst försvunnen eller vad det där programmet på tv heter. Jag har sökt. Två gånger. Men jag antar att produktionsbolaget anser det vara för svårt, för omöjligt. Fast jag vet ju att det inte är det. Och det är därför jag har startat den här bloggen.
Jag tänker att ju fler människor som läser här, desto större är chansen att någon känner igen honom. Bara genom att läsa och sprida länken har du hjälpt till.
På den här bloggen kommer jag lägga upp foton, information och jag tar tacksamt emot all hjälp jag kan få med att förstå dokument, översätta texter, undersöka och så klart, sprida bloggen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


